Alla mina Spotifyplaylists sedan 2009 är sorterade och döpta i tidsperioder, oftast årstidsbundna.

”Våren -13” återkommer jag ofta till, det är en bra mix, liksom ”PW sommar 15” (vilket är en missledande titel eftersom jag strövade tämligen långsamt just den sommaren).

”2018” är en enda lång, sammanhängande playlist, men nu börjar det bli dags att klicka sig in i en mix som återkommer år efter år sedan jag skapade den, en julhelg när jag ännu arbetade som flygvärdinna och höll julhelgstandby i min tvåa på Kungsbro strand, blev skickad till London på tvådagarsstopp, hade det lagom vemodigt och jättemysigt med citypromenader i stilla snöfall, hotellets nybakade kakor och en hel hög böcker.

Julspellistan Doubleechoalfas standbyjul gör comeback idag, och för med sig en härlig helgfeeling.

(Och precis som Tommy Körbergs Karl Bertil Jonsson-sång är viktigast i playlisten, tycker jag att själva Karl Bertil Jonsson-filmen av Tage Danielsson är det viktigaste med julafton. Tur att man kan se det worldwide på SVT Play i jultid.)

En selfie från Londonjulen i min ungdom. Uppenbarligen var jag blind för mina RUGGIGT ugly glasögon.

Hade snygg frisyr i alla fall…

Flygvärdinnan jag var.

Flygvärdinneyrket var så jävla rätt för mig under en mycket speciell tid i livet, och jag rekommenderar alla unga människor som är självständiga och har grundläggande social skills att försöka arbeta ombord på ett flygplan åtminstone ett år eller så. (Men det kräver mod, god fysik, tålamod och humor. Bland annat.)
Flygvärdinneyrket 2018 är vad ”gå på sjön” var 1945, om man hittar rätt, schyst arbetsplats som opererar över hela världen och ställer rimliga krav på sin personal.
Det kan öppna upp en människas sinne, ge en miljard värdefulla lärdomar och insikter på bara några månader och ta en anställd till spännande platser, samtidigt som det betalar räkningarna och sammanför kollegor i väldigt speciella vänskapsband.