Jag visar prov på mycket stark karaktär just nu, när jag håller mig borta från teven på kvällarna, väntar in min lediga lördag för att i ett enda långt mysmaraton kolla alla veckans tevehöjdpunkter.

När jag vaknar på lördag morgon (utan alarm) ämnar jag ta med mig min frukost (risgrynsgröt, sådan som man köper färdiglagad i en plasttub, eftersom alternativet, att stå och röra i en gryta i flera timmar, är förspilld kvinnokraft) till soffan, parkera mig där under en filt och avnjuta alla veckans avsnitt i tur och ordning.

1. Vår tid är nu
Jag ÄLSKAR Vår tid är nu!
(Även om jag fortfarande stör ihjäl mig på att några av karaktärerna inte gestaltas trovärdigt åldrade, och ibland fnissar åt den stolpiga dialogen.)

2. Innan vi dör
Mimicas skrämmer skiten ur mig! (Men huvudpersonen och hans mjäkiga tjej börjar bli rätt löjliga.)

3. Solsidan
Följer med viss behållning det allt mer förväntade dramat, och skäms lite över att jag uppskattar de billiga skämten, som trots allt är ganska träffsäkra. (Vi känner alla en Ove eller Anette, och jag minst arton Mickan!)

(Och jag identifierar mig lite med Mia Skäringers karaktär Anna ibland…)

4. Allt för Sverige
Åh, som jag rycks med i det känslosamma släktältandet! Blir nästan grinfärdig när någon av deltagarna får ”öppna sin skattkista” och läsa om hur deras förfäder slet och stred för deras skull. Fin teveunderhållning.