Förra våren hade jag en sådan där nedräknings-app i mobilen (som de flesta som går under benämningen normala ställer in till sina Thailandsresor och beräknade förlossningsdatum) inför release av den här boken.

Hade förhandsbeställt den på Bokus naturligtvis, så att den landade i brevlådan innan den ens hade kommit upp på hyllorna i Akademibokhandeln vid Odenplan (som annars är att lita på vad gäller snabba nyheter och kunnig, beläst personal), och sträckläste den genast.

Krigets historia genom en civilists ögon, med familjelivets och den unga karriärkvinnans perspektiv, nedtecknat av en allmänbildad och nästan otidsenligt (inbillar jag mig) dokumenterande författarbegåvning med mycket ansvar på sina axlar fängslade mig fullständigt.

Det fasansfulla andra världskriget skildras genom återberättade eller tidningsurklippta nyhetsrapporteringar (och inte minst ögonvittnens berättelser i de brev Astrid Lindgren olovligen kopierar på sitt jobb i statens censurtjänst) och blandas med personliga reflektioner kring det mörklagda vardagslivet i neutrala Sverige, bjuder läsaren på en tämligen privat inblick i familjeliv och yrkessträvan.

Rekommenderar den om du gillar historia med lokal anknytning eller bara är intresserad av Astrid Lindgrens liv innan hon blev hela världens sagotant.