Välj en sida

När jag fick en förfrågan om att sälja ett av mina allra tidigaste skönlitterära alster till Saga Egmont i våras, tillsammans med titlarna om Tebbe, tackade jag nej.
Hade nämligen en annan plan för det, som befann sig i ett mycket tidigt stadium.
Den planen drogs i långbänk, och när papperen till sist kom på bordet slog jag dem ifrån mig och sa ”nej, nej, nej, absolut inte, nej!”
Fick plötsligt nästan panik vid tanken på att någon annan skulle äga och förvalta mina låtsaskompisar helt fritt efter eget huvud, ta dem ifrån mig för alltid och göra dem till sina.
Nej.
Nej!
Eller?
”Ta ett par dagar och tänk på det här nu” var det sista som sades.
Och jag gör det.
Håller ut några dagar i Stockholm i januari.
Är en fri konstnärskvinna med rättigheter att tänka precis vad jag vill.
Det är värt mycket.
Mer än pengar, till och med.
Men ”så kan man ju snacka tills hyran ska betalas” som jag har sagt i större delen av mitt liv trots att jag har ägt bostadsrätt sedan jag var tjugoett.
Jag är, precis som de allra flesta andra människor, väldigt intresserad av pengar.
Men inte riktigt lika besatt av dem som jag är av skrivandet och allt det innebär för mig i fråga om konstnärliga ambitioner och möjlighet att nå ut med politiska åsikter.
Jag tar ett par dagar och tänker.
Stockholm ligger mörkt och armt, men det är inte bottenfryst (eller bottenFRUSET som det heter EGENKLIEN) i Mälaren som när jag flyttade hit för mer än ett och ett halvt decennium sedan. Klimatet har tinat någon grad under mänsklig påverkan, och jag älskar min hemstad mer än någonsin.
Här bor mina romankaraktärer, och det spelar ingen roll hur långt bort jag reser eller hur länge jag är borta, jag hör alltid hit tillsammans med dem.

Gå nedför gatan som en champion, du är i bra mycket bättre form nu än du var förut!” har jag i lurarna, och i eftermiddag ämnar jag kränga en annan text, av helt annan art än mina skönlitterära, sedan möta upp en vän jag inte har träffat på alldeles för länge, har längtat efter att tala om texterna och livet med, IRL.

Hoppas att ni också har en fin dag idag, känner er som champions när ljuset över huvudstaden dröjer kvar några minuter längre för varje dag, hjältarna i sjukvården vaccinerar sig genom riskgrupp efter riskgrupp och tillvaron i alla avseenden ljusnar.