Jag försöker att inte tala så högt, eftersom ingen annan gör det här, och kanske kommer min nyfunna österländska livsstil följa med mig hem till Sverige ikväll, så att jag fortsätter att fatta nya bekantskapers händer mycket lätt när jag hälsar, och tänka på hur jag ”bär mitt ansikte”.

Det vore en vinst med det här levernet i två världsdelar i så fall, att kunna använda det bästa från två världar för att bygga en så bekväm och rofylld tillvaro som möjligt åt mig själv.

Men jag längtar hem till Sverige också, ser fram emot att gasta en polares namn tvärs över Vasaparkens bollplan, och kanske kanske hinner jag hem för att se något av det rosa i Kungsan…

(Man kan käka amerikansk mat i Hong Kong också, med kniv och gaffel, och det gör jag till frukost idag.)