Jag noterade för några månader sedan att mitt pass närmade sig sitt utgångsdatum, och såg till att förnya det.

Reflekterade då ännu en gång över hur en människas utseende förändras på bara några år, och tänkte att det är konstigt att man alltid ser sig själv med annorlunda ögon än alla andra.

På den här bilden syns mina passfoton anno 2007 respektive 2012, och jag tycker att jag ser ut som två olika människor. (En trött och en pigg, typ.)


Och de här bilderna, från en tillställning på Historiska muséet när jag var 25 någonting, led jag STORT av när de publicerades, men allt jag tänker när jag ser dem nu är ”det måste ha varit en varm sommar det året”. (Och möjligen att jag kunde ha rätat på ryggen lite.)

Det nya passfotot tänker jag tyvärr inte dela med mig av, men när den artiga handläggaren frågade om jag var nöjd med det skrattade jag bara och sa att jag ser ut så där, vare sig jag vill eller inte.
Och jag har liksom lärt mig att leva med det.