Andra säger:
Man måste låta någon annan läsa ens texter innan man publicerar dem och ta till sig av deras råd, om man är intresserad av att texterna ska lyfta och bli bra PÅ RIKTIGT.
Jag säger:
Den som rör, eller ens sneglar på, mina texter innan jag har bestämt att de är färdiga DÖR. På riktigt.

Andra säger:
Om man ska skriva en roman måste man vänta in inspirationen, känslan och flowet.
Jag säger:
Om man ska skriva en roman måste man öppna sitt textdokument så fort man har tillfälle och gneta på.

Andra säger:
När man skriver för unga måste man ha en dialog med målgruppen, lära sig deras samtida språk och försöka sätta sig in i vad de vill läsa.
Jag säger:
När man skriver för unga måste man försöka komma ihåg hur man själv tänkte i målgruppens ålder och vad man hade velat läsa då, och använda ett språk anpassat till romankaraktärernas personligheter och miljöer.

Andra säger:
Allt som alla författare skriver är självupplevt, på ett eller annat sätt.
Jag säger:
Allt jag skriver romaner om är ljug och hittepå, en introvert konstnärssjäls livliga fantasier, och vem som helst med någon som helst läsart borde kunna skilja en förhöjd, fiktiv verklighet från sin egen torftigt världsliga IRL-tillvaro.

Andra säger:
Du är en amatör, EvaEmma.
Jag säger:
Whatever. Du skriver inte alls, ”Andra”, if that is your real name.

(I övrigt lutar jag mig just nu mot ett citat jag läste i en intervju med Björn Ulvaeus, om att man inte får vara rädd för stora uttryck när man skriver, och stretar på i novembermörkrets kalla sidvind.)


Jag hade en dålig hårdag nyligen, och försökte rädda den med en donut som om det vore 2010.
Då vände sig en bekant mot mig och sa att hen ”fick känslan av” att det som händer med Tebbes hår i romanen Tebbes Tvivel ”är självupplevt”.
”Jag tänkte på ditt hår när jag läste det!”
Det var lite obekvämt eftersom just den delen av romanens handling är en noggrant bearbetad etablering av en rollkaraktärs brist på ansvarskänsla och oförmåga att hantera misslyckanden, liksom en hint om huvudpersonens tendens att fly undan konflikter och agera undfallande.
Trist när man har tänkt till och blir förväxlad med en simpel dagboksantecknare liksom.