Jag firar in det nya året högst stillsamt ikväll, skriver och käkar fisk, lyssnar på Lundell och spelar lite Nintendo.

Jobbar tidigt imorgon bitti, och är ganska nöjd med det.

Tycker alltid att nyår tidigare har inneburit så mycket press, stress, krav på att allt ska vara superglammigt och skitroligt, och har alldeles för många gånger (typ tre) sett det landa i ett brutalt antiklimax när man ännu en gång står där i sin lyxiga klänning och konstaterar att klockan helt enkelt slog 12, ännu en gång. ”Okej?”

Har faktiskt oftast, ända sedan jag var 17-18 någonting, åtagit mig jobb runt storhelgerna, eftersom det passar min periodvis mycket introverta och melankoliska personlighet betydligt bättre än uppsluppna sällskap som ser en oklar hajp i specifika datum.

Jag kan uppskatta traditioner som ett tillfälle att tillbringa tid med nära och kära, men föredrar faktiskt att umgås under mer vardagliga former än sönderhaussade decemberkvällar med fyrverkerier (som borde förbjudas för amatörbruk) och fnittrigt bubbel.

Februarikvällarna till exempel, de ska tas tillvara.
Och de murriga morgnarna i november.
De pastellfärgade juninätterna och augustis stjärnklara, ljumma skymningar.

Ett nytt år innebär förvisso en behaglig nystart, omstart, ett symboliskt tillfälle att lägga det gamla bakom sig och bestämma sig för att göra något bra av alla dagar man har framför sig, men den möjligheten har man ju varje dag.
När man köper nya skor och skänker sina gamla till Stadsmissionen, eller börjar skriva på första, blanka bladet i en dagbok vars rygg knäpper till vid premiäröppnandet.
När man förnyar sitt gymkort och i ett plötsligt infall dammtorkar hela sitt hem.
När man bestämmer sig för att flytta eller byta jobb.

Hela tiden börjar allt om.

Imorgon är det dags att skriva ”streck 17” i jobbanteckningarna, och med det inleder jag officiellt året under vilket jag blir 33 år.

2016 har varit det bästa året i mitt liv hittills.
Om 2017 matchar på minsta sätt, colour me grateful.

Gott nytt år mina läsare, om ni vill göra mig riktigt glad så här när det gamla lägger sig att dö får ni gärna köpa ett extra exemplar av mina böcker till någon ni vill skänka lite läsmys under sista perioden av jullovet.

Det bästa med nyårsfirandet, Tennysons dikt i svensk översättning. (Hittade tyvärr inte Margaretha Krooks uppläsning, en favorit bland favoriter.)