En kompis berättade om en dejtrelation som hen hade börjat känna sig tveksam till med anledning av partnerns bakgrund med inte mindre än två skilsmässor.
-Jag hajar, sa jag, som anser att äktenskap ska vara för livet, inte är något man ska kasta sig in i och ut ur hur som helst.
Vi pratade länge om kompisens partners relation till exen, hur de alltid skulle finnas kvar i bakgrunden av deras gemensamma vardag.
-Men alltså, det är ju klart bättre så, att hen har en god relation till dem, än att det hade varit värsta dramat och ingen kontakt alls, då hade ju alla varningsklockor i hela världen plingat, försökte jag, men kompisen skakade bistert på huvudet.
-Jag vill inte vara en i raden som hen plötsligt tröttnar på och drar vidare ifrån.
-Det fattar jag…
Vi gick tysta bredvid varandra en stund på en frostigt knastrig grusväg, tills kompisen nämnde att partnern är väldigt bra på att laga mat.
-Cool!
-Um… På vår första hemmadejt svängde hen ihop värsta proffsrätten i sitt kök, hade till och med en pastamaskin.
-Ballt!
-Det var det, jättesexigt.
-Men du… Tänk om det hade varit så här, att ni stod där i hens kök och hen rörde i alla grytor, och så…
-Tänker du bli ekivok nu?
-Nä, lägg av! Jag bara tänker så här, att du är hemma hos din ganska nya dejt, i köket, och ni snackar och allting är ganska fine, och hen rör om i grytorna på ett trevligt sätt och allt, och så ska du hjälpa till, så du öppnar ett skåp för att ta fram något, men då upptäcker du att det är helt tomt. Och du drar ut en låda som ser ut att innehålla bestick, men den är också tom! Och sedan går du på toa, och bara för att du är lite nyfiken öppnar du badrumsskåpet för att slänga ett öga på innehållet medan du tvättar händerna… Och det är också helt tomt! Inte minsta tandkrämstub eller huvudvärkstablett!
-Eh, okej?
-Ja, och så går du tillbaka ut i köket igen, och där står hen och visslar och kokar soppa helt obesvärat… Skulle inte det kännas LIIITE creepy? Så där så att man skulle springa därifrån för att man har hamnat i en skräckfilm?
-Kanske? Eller vad menar du?
-Jag bara menar att tänk om det inte var alla fysiska skåp och lådor som var tomma, utan någons personlighet och bakgrund. Att det inte fanns någonting under och bakom. Vore inte det skitläskigt?
-HAR DRAMATISKA INSTITUTET HÖRT OM DIG, EVAEMMA?
-Ja, flera gånger, men de är inte intresserade, jag är alldeles för normal och slätstruken… Psykologprogrammet däremot, de skulle lätt sätta stora A på mina enorma symbolskitsnackarskills.

Man hinner snacka mycket på nio kilometer blandat grus och asfalt i årstidens förtroendeingivande famn av stålgrå kyla.