Jag ämnar ägna annandagens eftermiddag 2019 åt att åka skridskor, men först blir det ett par timmar i soffan med mejlboxen och lite bloggadmin.

Är glad för årets fina siffror, och även om mitt mest lästa inlägg är det som förklarar bakgrunden till mitt Hong Kong-liv, tätt följt av min recension av TLM Foundation, inte någon av de politiska texterna (den här är jag mest nöjd med i år), uppskattar jag ert engagemang.

Observerar att ni är ganska många som följer enbart kategorin Utseende och annat värdsligt, som jag själv tycker är lite skämmig, ibland hemfaller till som simpel utfyllnad för att snabbt prestera ett antal klockan 07-inlägg att tidsinställa för perioderna när jag jobbar mycket eller är på resande fot.

Tar i alla fall med den insikten när jag summerar året och ser framåt, mot 2020.

Bloggen lever, precis som jag. Uppdateras ständigt, växer, vässas, snyggas till.

Kategorin jag har högst ambitioner för, som är själva kärnan i mitt skrivande och det tyngst vägande skälet till att jag bekänner mig till den bloggande delen av mänskligheten, är den som heter Takt och ton, hyfs och fason. Den har vidgats lite de senaste åren, innefattar mer än de renodlade debattinläggen den ursprungligen skapades för, men jag har för avsikt att stärka dess karaktär, utveckla den på ett konstruktivt sätt som jag tyvärr har slackat lite med av oklara skäl.

Låter det bli ett av målen för 2020, och ser fram emot att fortsätta blogga, ett år till.

Den obehagliga stalking som jag tyvärr har fått uppleva under 2019 har jag fått hyfsad fason på, just nu. Förebyggande åtgärder har gjorts, tekniskt och juridiskt, och jag är naturligtvis glad om jag slipper tänka på det alls, men måste förhålla mig förberedd, som alla människor som inte är immuna mot jävelskap.

Tacksam för supporten jag har att hämta här och där, intelligenta och insiktsfulla inputs från vettiga kollegor, kunniga råd från yrkespersoner som kan sin lagtext, stöd från er läsare, uppmuntran i ert (sunda) intresse för mina texter.

2020, here aj come, med ett förflutet, en plan, en framtid noggrant strukturerad och analyserad i ett worddokument.

Men allra överst på att-göra-listan: skridskobanan!

Var det verkligen bättre förr?

(2004 till 2006 arbetade jag på Aftonbladet och SVT, och under 2009 låg jag i ganska flitigt med debatterandet i aktuella samhällsfrågor. Det dalande och utplanande intresset för min person på Google korrelerar väldigt väl med att min bekvämlighet som privatperson har ökat, när jag inte blir igenkänd och uppsökt av diverse nyfikna fans i samma utsträckning som tidigare.)