Begav mig till Kungsholmen ikväll för att träffa Elin, som jag har känt i ungefär ett decennium men träffar alldeles för sällan.
Som tur är spelar det ingen roll för vår relation hur långt det går mellan gångerna. Vi behöver inga startsträckor eller andra formaliteter, kastar oss bara in i politik, känsloliv, VÄLDIGT privata grejor och rena ytligheter, några tidigare glömda updates. Rakt på ba.
Vi lärde känna varandra för att vi är socialdemokrater båda två och skriver båda två (den ena är mer engagerad i det ena och den andra i det andra), och jag är verkligen väldigt glad för det.
Ingen väljer jag med större förtroende (även om jag inte röstar i just Elins valkrets) för att rädda världen och uttrycka en åsikt kring mina grubblerier än Elin, och det säger jag inte bara för att vi skrattar bullrigt tillsammans och äter mat som alldeles vanliga människor, utan att kommentera vad vi borde och inte.
Hon är en av de goda i världen, och framför allt en av de vettiga i världen, och det ger mig enormt mycket energi att umgås med henne.
Var pigg och upplivad när jag kom hem nu, framåt elvatiden, och tänkte således kvällsmysa lite med nya avsnittet av Enkelstöten.

Energinivån är på topp…

Och när jag gick hem till Solna hängde en stor måne (ser mindre ut på bild) över Vasastans tak, och det var ganska varmt.