Jag skriver ibland (men alldeles för sällan) om förebilder i arbetslivet, och en ur fiktionens värld som jag tycker är värd att framhålla är Villy Strid, en karaktär som gestaltades så oförglömligt av Carl Ivar Nilsson i alla säsonger av Hem till byn utom den allra sista.

Han skötte sin verkstad i ur och skur, höll ordning i byn medelst sina affärer, och var inte rädd för att expandera i olika riktningar.

Han tog (ibland motvilligt) emot hjälp och goda råd av sin fru Lena Strid, som efter hans tragiska bortgång konstaterade att de hade haft ett lyckligt äktenskap ”även om det inte alltid lät så”, och byggde ett hem åt sin familj, gav sina barn goda förutsättningar att studera.

En bra karl, över lag.

Ingrid Löfgren, i samma teveserie, är också en god förebild, som tar sig an det jobb som finns, med kraft och värdighet, tills hon finner sin passion, startar eget och följer sin dröm.

Värt att framhålla är också att ingen av dem är lat, och att ingen av dem tenderar att hemfalla åt gnäll. Det, mer än något annat, kännetecknar goda förebilder i min bok.