När jag scrollade i mitt bildarkiv på Facebook för att hitta en illustration till inlägget om en mindre glamourös tid i mitt liv hittade jag den här bilden.

Jag tycker verkligen om den.
Eller alltså, jag tycker om hur jag råkar se ut på den.

Bilder kan vara orättvisa åt både det bättre och sämre hållet liksom, och ibland har man turen på sin sida.

  
När jag inte har det brukar min sneda framtand och höga panna hamna i fokus, och så råkar jag blinka eller le som en smurf, och då förbannar jag allt vad taggningar heter.