Jag har skrivit dagbok sedan jag var i tonåren, och har mycket svårt att förstå hur alla som inte gör det klarar sig utan den dagliga dosen av bikt, avreagerande och inte minst överskådliggörande slash skriftlig analys av sin vardag.

Många som jag talar med om saken säger att de ”har börjat massor av gånger” men sedan tröttnat, och andra berättar att de skrev ”när de var yngre” men sedan har slängt alltihop.
Dumt, både och.

Om man har börjat skriva flera gånger har man ju faktiskt gjort återkommande anteckningar, även om det har blivit ganska sällan, och det är inget som hindrar att man gör det igen när andan faller på förutsatt att man har en snygg och hemlig anteckningsbok ständigt tillgänglig.
Och man ska vara noggrann med arkiveringen, spara sina dagböcker på ett säkert ställe, hur dumt, konstigt och pinsamt det som står i dem än kan tyckas när något års (eller bara några dagars) vatten har hunnit flyta under broarna.
De kan nämligen erbjuda viktiga insikter i vem man är och har blivit, påminna om tider och episoder man hade glömt, och dessutom utgöra intressant material för framtida släktforskare. (Mina anteckningar är dödshemliga i tre generationer, men sedan är det fritt fram för ättlingar i rakt eller snett nedåtstigande led att ta del av samtliga dramatiska alster!)

Jag upplever verkligen inte att det är krävande eller jobbigt att skriva dagbok, utan tvärtom avkopplande och mysigt.
Ibland skriver jag tiotals sidor, andra gånger bara några slarviga rader, och ibland läser jag bara någon gammal anteckning, vilket tenderar att mana till reflektion och eftertanke.

Uppmärksammade nyss att någon har varit riktigt listig och uppfunnit en slags förtryckt dagbok i listform, och blev peppad på att börja föra en sådan vid sidan av de mer improviserade texterna i vanliga dagboken.

Testa ni också, så kan vi jämföra listor här i bloggen sedan!

  
Gillar designen på den här anteckningsboken så mycket att den förekommer i flera volymer i mitt privata arkiv, men snart är det sista, lagrade exemplaret fullskrivet. Då börjar letandet efter en ny bundsförvant, och jag är mycket kräsen men sätter mitt hopp till något läckert från Lanybooks.