Jag hörde eller läste någonstans att de allra flesta människor har en ”hård” och en ”mjuk” halva av ansiktet, och att de som inte har det utan är helt symmetriska från öra till öra oftast är de som anses vackra, väljs till runwaymodeller och lucior.

Man kan kolla vilken sort någon är genom att studera ett foto och täcka över först ena och sedan andra halvan av ansiktet, och det har jag börjat göra med Facebookbilder, kändisporträtt i tidningar och de flesta andra foton jag snubblar över.

Det står helt klart att jag själv inte har någon framtid i Vogue, men upptäckten av det vassa stinget i mitt ena öga och uppåtdraget i mungipan på ansiktets andra sida har ändå gjort mig glad.

Jag är varken ett menlöst snyggo eller en förbittrad surkärring liksom, utan lite av båda.