Jag är nyklippt och tänkte visa upp det på Instagram som om jag vore fjorton år eller ganska ointressant, men sedan upptäckte jag att jag såg så sur, eller möjligen olycklig, ut på den spontana selfie jag tog när jag ledde cykeln längs Birger Jarlsgatan med ena handen, så jag flyttade informationen till bloggen i stället.

Tänkte skriva något om att det liksom hör till att se sur och svår ut när man är väldigt snygg, men sedan glömde jag vad jag hade för exempel på det att bygga en text kring (måste sluta slarva med minnesanteckningarna i blocket jag alltid bär med mig, det går ut över mitt skrivande och i förlängningen över karriären), så det blev bara själva surselfien. Och lite blandade bokstäver.

Håll till godo!

Klippte mig hos Evelina på Björn Axén, Birger Jarlsgatan 33. (Gillar den salongen bättre än Norrlandsgatan. Mest för att jag råkade spilla hamburgerdressing på ett av Norrlandsgatans skinande blanka bord en gång och skammen gör det ohanterligt att återvända.)