Ibland försöker människor med mindre kraftfull stämma än den jag har begåvats med dra in mig i konflikter som inte angår mig.

Och det är klart att det händer att mitt moraliska engagemang väcks tillräckligt för att jag ska uttala en åsikt och hålla fast vid den, men för det allra mesta föredrar jag att låta folk ha sina dramer i flera akter för sig själva. Är ju varken domare, städare eller verbal hitman till yrket.

Klär på mig min Schweiztröja och stänger öronen för uppviglares ”men veeeet du vad hen sa om dig då!” (Sådant är alltid det sista desperata utropet från någon som inte kan ta sina egna fighter, och till och med är för svaga för att uppriktigt be om hjälp med världskrigen de ser till att skapa i sina liv.)

Det är ganska lätt.