”Nästan vad som helst kan hända vem som helst när som helst” sa en bekant till mig för några år sedan angående en oväntad grej som hade inträffat, och sedan dess har jag tänkt på de orden ganska ofta.
Inte i den beklagande, uppgivet konstaterande ton som min bekanting yttrade dem, utan snarare som en jublande trösterik besvärjelse, en påminnelse om att magi alltid bara är ett ögonblick bort, även när (eller kanske snarare särskilt när) allt verkar fullständigt hopplöst.
I vilken sekund som helst kan det regna manna från himlen liksom.
Bokstavligt och bevisligen, till skillnad från i den bibliska historien.
Man lär känna en ny polare, hittar ett jobb som är PERFEKT, blir dunderkär eller upptäcker en talang som man har haft i hela sitt liv utan att veta om det.
Och oftast börjar allt med att man i enlighet med ett av alla användbara råd i HIMYM bestämmer sig för att ”get out of the house, go get a bagel”. (Men jag föredrar kanelbullar.)