För ett tag sedan när jag rotade runt på skrivbordet tappade jag en bok som alltid ligger framme, och den slogs upp varvid mina ögon föll på ett specifikt stycke som jag sparade i mobilen för framtida kontemplation.

NÅGON måste ju förhålla sig neutral…

Ibland när jag hör någon ursäktande och självkritiskt säga ”jag är så konflikträdd, en riktig pushover”, tänker jag att det inte alls är så dåligt som den ”konflikträdde” tror.

Snarare betyder det att man är ”konfliktförsiktig” och inte tycker att det finns något värde i att bråka om småsaker med konfliktfiskare (en ruggigt obehaglig typ av människor som tyvärr finns representerade mer eller mindre överallt, av oklara skäl vill hetsa igång aggressioner i sin omgivning).

Det finns tillfällen i vilka man måste ”bråka”, både i arbetslivet och privat, bland vänner och bekanta, för att stoppa något som bara är alldeles för åt helvete för mycket fel, eller förhindra att någon beter sig illa mot en, men det finns också tillfällen när det finns mer att vinna på att förhålla sig neutral, låta en konfliktfiskare vråla sig trött, göra bort sig själv och tydliggöra för sin omgivning vad som är värst, konfliktfiske eller ”konflikträdsla”.