Jag lyssnade nyss på första avsnittet av min nya favoritpodd På riktigt med Charlie och Mathias från Lyxfällan, och blev väldigt engagerad i avsnittet om prutning.

Personligen är jag mästar-snålkärringen när det kommer till att framhålla tappade knappar och brustna sömmar (på ett artigt sätt, naturligtvis) när jag står i klädbutikens kassa, och känner alltid att jag har gjort ett riktigt klipp om jag får så lite som några procents rabatt.

Jag bytte nyligen bank för att ta gemensamt bolån med min sambo, och är ännu något av ett oskrivet blad där, men var enligt initierade källor känd som en ”skitjobbig” kund hos min gamla, som jag tjatade på tills de i ren utmattning gav mig nästan orimligt låga räntor och goda förmåner i relation till mina medelmåttiga inkomster (som ibland har gjort oväntade, plötsliga peakar genom åren, med anledning av frilansuppdrag och målmedvetna extrajobbs- och övertidstimmar, och som oförskämda banktjänstemän ibland har underskattat innan de har insett vidden av min arbetskapacitet).

Jag signar upp mig på alla nyhetsbrev som mutar med rabattkoder i webbutiker, och samlar gärna femhundra streckkoder för att få en chokladkaka gratis.

Kronorna jag sparar använder jag sedan väl till resor, bekvämligheter som besök på nagelsalong någon gång i månaden och annat som gör mig glad och får mig att uppleva att mitt förvärvsarbetande lönar sig.

Kommer helt klart att fortsätta att följa podden På riktigt, för privatekonomi är ett av mina stora intressen som jag verkligen brinner för, och det är alltid kul med inspiration och pepp för att fortsätta tänka aktivt på sina utgifter utan att snåla.

(Jag tycker förresten inte att en respektfull prutning är det värsta etikettbrottet i ekonomiska regelboken. Finner det långt värre att oombedd kommentera eller ställa frågor om någon annans ekonomi, som folk i yttre bekantskapskretsen ibland gör till mig. ”Är det Mulberry, hur har du råd med den?” eller ”Vad kostade din lägenhet? Oj, vad har du i lön?”  är något av det fräckaste man kan säga i mina öron, och varje gång det händer leker jag med tanken på att rita upp en graf över hur jag tänker för att hålla min inkomster större än mina utgifter, hur ett månadssparande växer över tid, vikten av amorteringar och extrajobb liksom skillnaden valet mellan att storröka och köra bil eller ha ett SL-kort och beställa hem en rejäl Zalandolåda varje månad kan göra. ”So shut the f up” liksom.)