Jag har börjat använda mina nya vantar från Hong Kong, och björnkram har fått en helt ny innebörd sedan dess eftersom jag springer omkring och viftar med dem hela tiden.

Känner mig mycket höstmysig, och hade egentligen planerat att vara hemma i stearinljusens sken och läsa vidare i boken om Raoul Wallenberg, Det står ett rum här och väntar på dig ikväll (han har fascinerat mig länge nu, och det är på tiden att jag fördjupar mina kunskaper, i rent allmänbildande syfte), men blev till min stora glädje bjuden på middag hos vänner. Långt bättre höstmys än vilken bok och vilka vantar som helst.