Jag och mina syskon (de är tre till antalet) har, med anledning av gemensamma minnen av en rysligt dålig åttiotalsbarnprogramsproduktion signerad Utbildningsradion, en lång tradition av att gestalta ”Nisse och Klara-händer”.

Det innebär, något förenklat, att man fnattar omkring med spända fingrar på ett mycket creepy, klumpigt sätt och gärna rör vid någonting med handflatan uppåt övertydligt fumligt.
Precis som Nisse och Klara gör i youtubeklippet nedan, liksom, och allra mest fnissigt outhärdligt blir det om man pillar i någons hår, mat eller böcker som de håller på att läsa.

Det är inget som vi visar några som helst tecken på att växa ifrån, och det är sådana fånigheter som håller ihop en familj, långt mer än jultraditioner och regelbundna middagar, om ni frågar mig.