Igår när jag var ute och trampade mina dagliga mil fick jag syn på en bekant ryggtavla längre fram på trottoaren.

Min första impuls var att påkalla hens uppmärksamhet genom att kasta en snöboll på hen, men två saker hann ikapp mig innan jag så att säga kom till skott.

Det ena var insikten ”det här är jag för gammal för”.

Och det andra var minnet av en ruggigt pinsam situation som uppstod när jag ännu bodde på Kungsholmen, i min singellya på Kungsbro Strand.
Jag brukade jogga längs vattnet, under broarna bort till Hornsbergs strand, och en sommarkväll fick jag syn på en kul kamrat från studietiden ett femtiotal meter framför.
Upplivad inför utsikten att få tillfälle att slå mig i slang med denne ett tag ökade jag på steglängden, sprintade ikapp och gjorde ett rejält avstamp alldeles vid hälarna på hen, hoppade fram liksom snett över axeln på den stackars människan, som jag i samma sekund som jag vrålade ”MIG KAN DU IIIINTE TAAAAA MJÖLKCHOKLAAAA” insåg var en främling, med en nacke, rygg och rörelsestajl som starkt liknade min bekants.
Och även om det bästa, minst obehagliga för alla inblandade i den situationen vore att be om ursäkt, förklara att jag tog fel och värdigt avlägsna mig i det makliga joggingtempo som var mitt ordinarie, var det inte vad jag gjorde.
Jag reagerade på en millisekund, SPRANG så fort jag bara kunde därifrån, i riktning rakt framåt, liksom förbi och om främlingen, snabbare än om jag hade haft ett lejon i hasorna, och så småningom vek jag av, flydde upp för en trappa, in på en tvärgata, stannade och flämtade, utmattad med händerna på knäna och eld i lungorna, social skam bultande i hela kroppen.

Undvek sedan just den sträckan under flera veckor, eftersom jag fasade inför risken att plötsligt möta mitt chockskadade offer, som skulle utbrista: ”det är ju DU! Du som försökte DÖDA mig!”

Jag kastade således ingen snöboll igår, nöjde mig med att smsa ”Vänd dig om!” som en civiliserad vuxen.

Det ska aldrig sägas om mig att jag inte lär av mina misstag…

Kramsnö ju…

Jag på etikettbrottsplatsen, men inte samma kväll…