Jag gillar att ströva omkring i vårsolen just nu, och tillbringar större delen av dagarna utomhus tills det är dags att gå till jobbet framåt eftermiddagen.

Det är mysigt, men ibland irriterar ljuset och de allra tidigaste pollenfröna mina ögon så att jag får stryka bort tårar ur ansiktet, och eftersom jag inte är en sådan där tjej som går omkring med fickspegel och checkar mig själv hela tiden kan det (tydligen) hända att jag kommer hem från jobbet på kvällen och upptäcker att jag har mörka mascaratårar längs hela kinderna.

Det känns ju lite jobbigt, men förhoppningsvis är det ingen som har träffat mig i mer än tio minuter som misstar mig för en sådan där tjej som lipar hela tiden.

  
Ser ut som om jag har läst Bröderna Lejonhjärta och hört Ode to my family på samma gång.