Alla bloggläsare äga tyvärr ej tillträde på mina Facebook och Instagrammarker, eftersom de är förbehållna människor (ibland företag) jag kan identifiera IRL och känner (till) på något sätt, och det innebär att många av er missar riktiga guldkorn.

Bjuder på några nedan som ni kan njuta av medan jag avslutar lunchen mellan berg och hav, sticker ned till vattnet och joggar en runda, lyssnar till Hong Kongs hamntrafik, språket som det är knepigt att lära sig och min 2019-playlist, i vilken jag nyss lade till en återkommande favvo, Agnetha Fältskogs tack för en underbar vanlig dag, utöver nya Jerkaspåret Sick and tired.

På nedersta bilden är jag helt osminkad, post en sömnlös natt och en händelse som min älskade man sammanfattade som ”en perfekt storm” när jag återberättade genom tidszonerna. (Allt får inte instagramföljarna heller veta, men min man får alltid den ofiltrerade versionen, på alla sätt, och det är en ynnest att ha funnit en person i sitt liv att dela allt med.)

Det är okej. Jag är 35 år och ser ut så här just nu.

Och jag skriver ned allt som händer, sparar i mina privata arkiv. Det kan med största sannolikhet publiceras, berättas i bredare forum senare, när mina erfarenheter kan vara till nytta för andra, säga något om livet och människornas villkor.